-Nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner tas med på alla strategiska nivåer i huset så att språkfrågan aktualiseras och synliggörs i varje fråga.
-Kommunförbundets tillställningar ska vara genuint tvåspråkiga.
-Implementering av nationalspråksstrategin i kommuner.
-Åländsk intressebevakning i lagförslag.
-God svenskspråkig utbildning från FCG.
-Framtidens kommun är hållbar.
-Social- och hälsovårdsreformen och hur de svenska strukturerna ska tryggas.
-Ett gott samarbete mellan kommuner och organisationer
-Träffas åtminstone en gång fysiskt.
-En person med aktivt deltagande från varje medlemskommun.
-Stöd från ledningen. VD Minna Karhunen deltar i minst en nätverksträff per år.
Verkoston tehtäväkuvaus
Nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner
Nätverkets medlemmar består av de 49 svensk- och tvåspråkiga kommunerna. Kommunerna representeras av kommun- eller stadsdirektörerna. I vissa större städer, som t.ex. Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Borgå deltar den tjänsteinnehavare som på högst nivå ansvarar för den svenskspråkiga servicen i kommunen.
I nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner ligger fokus framför allt på frågor som gäller den svenska servicen eller den tvåspråkiga förvaltningen i kommunerna. Men nätverket är också ett forum för att lyfta upp och diskutera aktuella ärenden och reformer som påverkar kommunerna på svenska.
På det här sättet vill vi stärka de svensk- och tvåspråkiga kommunernas ställning inom Kommunförbundets intressebevakning och i utvecklingen av Kommunförbundets service, rådgivning och utvecklingsprojekt.
Visionen är att stärka Kommunförbundets svenska service och öka tvåspråkigheten inom hela Kommunförbundskoncernen med utgångspunkt i våra svensk- och tvåspråkiga medlemmars behov.
Kommunerna i nätverket är en mycket heterogen grupp gällande t.ex. storlek, geografiskt läge och förhållandet mellan språken i kommunen. Flera kommuner är således medlemmar också i något av Kommunförbundets övriga kommuntypsnätverk. En stor utmaning både inom nätverket och inom Kommunförbundet och hela koncernen är att balansera innehållet så att det på bästa sätt svarar mot de svensk- och tvåspråkiga kommunernas olika behov.
De åländska kommunernas särbehov förtjänar mer uppmärksamhet inom förbundet. Förutom att de åländska kommunerna är enspråkigt svenskspråkiga och har ett större behov av enspråkigt svensk service från Kommunförbundet, har Åland också egen lagstiftning som till viss del är annorlunda än lagstiftningen på fastlandet, vilket är en utmaning t.ex. för Kommunförbundets rådgivningsservice.
