Livskraft ger välfärd och välfärd ger livskraft
När man börjar läsa kommunallagen tar det inte lång tid innan man stöter på termerna välfärd och livskraft. Kommunens uppgift är ju att främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft. Så när det gäller dessa termer är vi mitt i kärnan av den kommunala verksamheten. Men vad innefattar dessa mystiska termer och finns det något samband mellan dem? Och är de bara fristående begrepp eller en naturlig del av kommunernas normala dagliga verksamhet?
Termerna välfärd och livskraft är omfattande och tvärsektoriella, med nästan lika många tolkningar som det finns tolkare. Varken välfärd eller livskraft är dock fristående helheter, utan förutsättningarna för dem skapas i all kommunal verksamhet. I den offentliga debatten verkar det ibland som om välfärd eller livskraft är fristående helheter som kommunerna skapar. Men nej, de består av en väl fungerande vardag där såväl kommuninvånare som olika aktörer kan vara verksamma. Det går inte att förbättra vare sig livskraft eller välfärd utan att åtgärder vidtas inom tjänsterna. Kan man till och med säga att både livskraft och välfärd snarare är summan av indikatorer över välfungerande kommunala tjänster än fristående helheter?
I vissa sammanhang stöter man också på tanken att välfärd och livskraft på något sätt är varandras motsatser. Så är det ju inte, utan de stöder varandra. Inte heller i kommunallagen utgår man från att kommunen ska främja sina invånares välfärd eller regionens livskraft, utan kommunens uppgift är att främja båda. Jag hävdar också att det inte finns någon välfärd utan livskraft och att det inte finns någon livskraftig kommun utan välmående invånare.
Om man tänker på olika infallsvinklar i fråga om livskraft så skapar arbete och sysselsättning utöver livskraft även välfärd och skatteinkomster som möjliggör en god vardag. Lokala fritidstjänster, oavsett om de tillhandahålls av kommuner, organisationer eller företag, skapar ett meningsfullt liv för förvärvsarbetande och deras familjer. All verksamhet skapar olika former av aktivitet för exempelvis organisationer och näringslivsaktörer, som i sin tur producerar välfärd och livskraft för både invånare och aktörerna själva.
Företag är också starkt kopplade till välfärd och livskraft. Då jag besökte butiken igår såg jag en skylt med texten ”hyvinvointijuomat – hyvinvointiin liittyvät tuotteet täyttävät arkeamme” (drycker för välmående – välfärdsprodukter fyller vår vardag). Det finns många aktörer inom välfärd, från välfärdscoacher till teknikföretag på den internationella marknaden. Välfärdsteknologi är en stark och växande industri i Finland. Det ger också nya regionala möjligheter när det gäller forskning och utbildning. Samtidigt ger produktutvecklingen människor allt större möjligheter att följa sin egen hälsa och utveckling.
Vi kan också fundera på vilka möjligheter tjänster som utvecklas kring turismen kan ge till exempel unga som bor i Lappland. Fritidsaktiviteter, arbetsmöjligheter, internationella kontakter och möjligheten att få visa upp sin egen kultur. Bara några exempel på den win-win-situation där välfärd och livskraft möts.
I samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena ger begreppen välfärd och livskraft en ny infallsvinkel. Vi har märkt att välfärdens roll betonas starkt i välfärdsområdenas kommunsamarbete, men att livskraften och de helheter som hänför sig till den har en mindre roll. I en enkät som riktades till välfärdsområdena för ett par år sedan undersökte vi hur den politiska ledningen och tjänstemannaledningen tänkte om välfärdsområdenas roll som en del av den regionala livskraften. Resultatet var överraskande tudelat; en del såg en stark koppling, medan andra inte kunde identifiera någon roll för välfärdsområdena i detta sammanhang. Jag ser på många sätt välfärdsområdenas roll som en faktor som stärker livskraften och som en direkt central del av den regionala och lokala livskraften.
Kommunförbundets traditionella välfärdsseminarium bygger i år på just denna dialog mellan välfärd och livskraft. Den 19 maj samlas vi alltså i Kommunernas hus kring denna helhet. Kom och delta på plats eller på distans. Låt oss ha ett livskraftigt välfärdsseminarium än en gång!
Anmäl dig här: Kommunernas välfärdsseminarium 19.5.2026 | Kommunforbundet.fi (på finska)
Onneksi on kunnat -lähetyksiä väestönmurroksesta
Miten kunnat voivat menestyä murroksen keskellä? Järjestämme keväällä 2026 sarjan webinaareja väestönmurroksesta.
Tule kuulolle Vartteja vapaa-ajasta –webinaareihin
Webinaarisarjassa käsitellään vapaa-aikaan ja hyvinvointiin liittyviä koskevia teemoja, kuten liikunta-, nuoriso-, kulttuuri-, ja kirjastopalveluita sekä hyvinvointiasioita.
Muutoksenhakuohjemallit varhaiskasvatuksen, opetuksen ja koulutuksen toimialalla
Erikoislainsäädäntöön sisältyvät muutoksenhakusäännökset syrjäyttävät kuntalaissa säädetyn muutoksenhaun. Lue lisää