Skillnaderna i gymnasiernas storlek ökar

Antalet studerande hos en anordnare av gymnasieutbildning är inte den enda faktor som inverkar på ordnandet av verksamheten, men det är av betydelse bland annat med tanke på omfattningen av studieutbudet, kostnaderna per studerande och statsandelsfinansieringen. I tidigare artiklar har jag bland annat granskat utvecklingen av antalet studerande vid läroanstalterna under åren 2000–2020 och i korthet också förändringen i antalet studerande hos utbildningsanordnarna åren 2000‒2022.

Förändringen i antalet gymnasier och andra läroanstalter som erbjuder gymnasieutbildning* samt i den övriga läroanstaltsstrukturen fortsätter. Hösten 2025 minskade antalet gymnasier med två, då samlyceet Kouvolan yhteislyseo bildades genom en sammanslagning av enheterna Kouvolan yhteislyseo, Kouvolan iltalukio och Kuusankosken lukio. Det är därför på sin plats att göra en snabb genomgång av förändringarna i antalet gymnasier och särskilt förändringarna i storleken på dem. 

Figur 1: Antal läroanstalter med gymnasieutbildning* 2000–2025

Under 2000-talet har antalet studerande i gymnasieutbildning minskat med 13 procent. På motsvarande sätt har antalet gymnasier minskat med 22 procent, dvs. med över 100. Antalet gymnasier har i huvudsak minskat genom sammanslagning av läroanstalter. På så sätt har gymnasieutbildningens geografiska täckning bibehållits på en god nivå: gymnasieutbildning ordnas fortfarande i över tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet. 

Medelstorleken på gymnasierna har förändrats under 2000-talet

Medianen är ett medeltal som anger det i storleksordning mittersta gymnasiets antal studerande. Hälften av gymnasierna är alltså större än mediantalet och hälften mindre. Medianen är ett bra sätt att beskriva hur antalet studerande i gymnasierna har förändrats. Den passar bättre för detta ändamål än det aritmetiska medelvärdet, vilket visar på en självklarhet: medelvärdet för antalet studerande i gymnasiet har ökat med 30 under 2000-talet, eftersom antalet gymnasier har minskat snabbare än minskningen av antalet studerande. 

Gymnasiernas medianstorlek har däremot minskat med över 50 studerande under 2000-talet. Även om antalet gymnasier har minskat mer än antalet studerande, har gymnasiernas medianstorlek minskat betydligt. Ett intressant sammanträffande är att både antalet gymnasier och antalet studerande i det i storleksordning mittersta gymnasiet har minskat med 22 procent under 2020-talet. 

Figur 2: Storleken på de läroanstalter med gymnasieutbildning som till antalet studerande var större än medianen åren 2000–2024. 

Det är dock motiverat att granska förändringarna i antalet studerande i gymnasierna ännu grundligare än med hjälp av mediantalet. Här kan kvartiler och deciler vara ännu mer informativa. Övre kvartilen är det tal som beskriver den nedre gränsen för antalet studerande i den fjärdedel av gymnasierna som hade mest studerande. År 2000 hade en fjärdedel av gymnasierna minst 351 studerande, och antalet studerande har efter det stigit med över 100 studerande. År 2024 måste antalet gymnasiestuderande redan vara 456 för att placera sig i fjärdedelen med de största gymnasierna. 

De stora gymnasierna har vuxit i storlek

Ökningen av antalet studerande har varit ännu kraftigare i den högsta decilen, dvs. den tiondel av gymnasierna som hade mest studerande. Ännu år 2000 hade en tiondel av gymnasierna minst 506 studerande. Under 2000-talet har antalet studerande i den högsta decilen ökat med över tvåhundra. Antalet studerande i de största gymnasierna har alltså ökat kraftigt. Sammanslagningar av läroanstalter har bidragit till denna utveckling. 

Figur 3: Storleken på de läroanstalter med gymnasieutbildning som till antalet studerande var mindre än medianen åren 2000–2024.

Medan den nedre gränsen för fjärdedelen med de största gymnasierna har stigit, har mediangymnasiets storlek i gengäld minskat och den övre gränsen för antalet studerande i fjärdedelen med de minsta gymnasierna sjunkit. Så sent som i början av århundradet hade en fjärdedel av gymnasierna högst 135 studerande, men i dag har antalet sjunkit med över 50 studerande, dvs. under en gräns på 80 studerande. Minskningen av antalet studerande har alltså redan klart överskridit 40 procent.

Små gymnasier har blivit mindre

En ännu större förändring har skett i antalet studerande i den lägsta decilen. År 2000 hade en tiondel av gymnasieskolorna högst 90 elever, men idag har den siffran halverats. En tiondel av gymnasierna har alltså i nuläget högst 45 studerande. De små gymnasierna har snabbt blivit mindre under 2000-talet. 

Läroanstaltsstrukturen inom gymnasieutbildningen har genomgått en snabb förändring under 2000-talet. Utöver minskningen av antalet gymnasier har gymnasiefältet polariserats kraftigt utgående från antalet studerande: de stora gymnasierna har vuxit och de små gymnasierna har blivit mindre. Även om den framtida utvecklingen inte är linjär är det osannolikt att den utvecklingstrend som pågått under hela 2000-talet kommer att upphöra. Detta är en uppenbar utmaning för utbildningsanordnarna. Nu är det också dags för statsmakten att söka lösningar tillsammans med kommunerna. 

*) I denna blogg kallas läroanstalter med gymnasieutbildning för enkelhetens skull gymnasier, även om spektret av läroanstalter med gymnasieutbildning är bredare.